Superfinish på köl och roder – nödvändigt eller bortkastat arbete?


Expressroder under optimeringsarbete.

Expresseglarna i Stockholm tar hjälp av Richard Holm, Doktor i strömningsmekanik från KTH, i strävan att överta dominansen i klassen och bjuder in till en föreläsning innehållande de viktigaste teorierna och aspekterna inom området strömningsmekanik.

När: 18.30 den 27:e mars

Plats: Eriksdalsbadet

Mer info hittar du här: expresseglare
Finns det någon potential eller är detta bortkastad tid och att Stockholmarna borde istället lägga mer tid på vattenet och träna?

(Jag tror att alla är välkomna, inte bara Expresseglare. Hör med Niklas Litoft på telefon 070 7965678.)

22 thoughts on “Superfinish på köl och roder – nödvändigt eller bortkastat arbete?

  1. Hei Arne.
    Dette er hyper interesant for fler enn Expresseilere! Håper du kommer med fyldig referat?!
    Ludvig

  2. Från en Pelle till en annan;visst är det viktigt med finishen? Och symetrin…

    Pelle P

  3. “Det finns inga genvägar till en supersnabb undervattenskropp”

    ...som farbror Barbro brukar säga.

  4. Olof.
    Jämfört med original kan man göra massor inom klassregeln. Jag har för mig att regeln bara har en maxbredd och en maxlängd och i original är rodret alldeles för trubbigt, både fram och bak. Rätt profil är ju inte minst viktigt i hård undanvind då det kan vara skillnaden mellan broach eller inte.

  5. Staffan o andra som har koll på reglerna;
    Om det bara finns max o min på två ställen så måste det nästan löna sig att ha två roder men det kanske regleras av regeln?
    Läste för kanske 25 år sedan om Buddy Melges och hans preparering av ett starbåts-skrov; våtslipning, rubbning osv. Han kom tom in på nytt lager gelcoat för att den gamla tog slut!
    Poängen (enl honom själv) med allt var inte i första hand speed utan vetskapen om att ha fältets bästa skrovfinish och gärna förmedla det till alla andra…

    Pelle P

  6. Express är ingen entypsklass utan mer en boxregelklass, är det det du säger Staffan. Gäller detsamma för kölen ? En förutsättning är väl att man seglar med samma grejer – därefter kan man börja tänka på besättning, segel o ytfinish. Är det inte så också att det finns ett gäng “snabba” expresser som de flesta vet vilka de är?

  7. PutteK;
    varför inte? Bara det för på ett snyggt sätt.
    Husguden här är Buddy M, det är inte lätt att psyka ut Dennis Conner (då regerande mästare i Stare) ett endast ett handslag och hälsningsfrasen -Hej Buddy Melges, är det du som är Dennis Conner? Legenden säger att Buddy vann och DC “hade inte en suck”!
    Kommer inte ihåg vad jag sa till Kelten (Lasse Linger) en gång inför en semifinal i Danmark men tyst blev han och vi gick vidare (där vi dock torskade…).

    Pelle P

  8. J.
    Konkaviteter är förbjudna också, men i övrigt är det en box. Kölen är hårdare reglerad Patric. I princip får du göra rodret hur spetsigt eller trubbigt du vill och jag anser inte att det är ett problem för entypsklassen. Det finns inte så många olika sätt att göra det bra på om man inte bara önskar segla rakt fram…

  9. Pelle P,
    Jag håller med dig att tala om för med- och motseglare att man gjort sina förberedelser mycket väl och är i bästa form, stärker den egna besättningen och kan vara tungt för motståndare. Det är trevligt att ta del av dina erfarenheter, även om det bara kan blir ett litet skrap på ytan på en blogg.
    God Helg, Patrik

  10. Inom segling så gäller det att inte underskatta placebo-effekten. Den är ständigt närvarande …

  11. Sen är det en bra fåga om vad optimering innebär….

    Är det förändring av profilen?
    Eller är det bara förbättring av finish?

    En viss skillnad….

  12. Det är nog lätt att överskatta vikten av profiler och finish och det verkar gå inflation i vem som har den bästa profilen, snyggaste botten osv.
    Så länge botten, köl och roder är ren&hel är fartvinsten högst marginell jämfört med en “superoptimerad”, vad det nu egentligen är!?
    Att investera fritiden i båten på havet, ger mycket mer än att stå och fila & spackla på kölen…

  13. Det spelar stor roll om man tror att det gör det …

    Att sitta i en båt och tro att den dåliga roderprofilen radikalt påverkar farten är jobbigt och kan lätt ta fokus från annat, och på sätt radikalt påverka farten.

    Har man ett bräckligt psyke, så kan 100 timmar på rodret vara en god investering. ;-)

    Men med tanke på att de flesta ligger ganska långt ifrån perfekt trim 100% av tiden, så finns det nog effektivare sätt att investera sin tid …

    Men lägger man 100 timmar på sitt roder så skall man givetvis berätta det för alla, det är alltid några som går på det! (Ofta överraskande många.)

  14. Roderregeln skrevs i början på 90-talet. Tanken var just att det inte finns någon troll-form som är mycket bättre än andra former, kunskapen om hur ett mycket bra roder skulle formas var väl känd. Tex en NACA 0012 profil, eller som Sven Ridder uttryckte det: Maxtjocklek 12%, placerad ca 25% från framkanten (lite trubbigare fram än NACA profilen alltså), nosradie en fjärde-del av maxtjockleken och alldeles raka linjer bakåt. Formen ska kännas harmoniskt i handen, inga som helst lokala småbucklor. Skuggvandringen när man snedbelyser rodret men rörlig lampa avslöjar obönhörligen ojämnheter.
    Det ska vara en vass bak-kant på kölen, nosradien ska vara rätt, rodret ska vara symmetriskt och djävligt blankt. Underkanten var inte helt definierad när jag lämnade klassen för 10 år sedan, där kan man göra lite (om regeln inte har skärpts).
    Förbudet mot konkaviteter i roder och köl infördes efter SM i Båstad och därmed täpptes framförallt ett regelhål för kölen.

  15. Roder har ju lite fler krav på sig än kölen, vilket gör kompromisser nödvändiga. I en ganska vickig båt, kanske express, är kontroll prioriterad, därför nyttjas alltjämt ofta NACA fyrsiffer serie. Den är inte profilen med minst-motstånd, det är inte en laminärprofil, utan övergår tidigt (kort sträcka) från laminär till turbulent, men har en mycket snabb reattach av strömingen, som också ger ett ganska tunt boundry layer (här är det viktigt att finishen är god). Om du väljer en laminärprofil måste du veta inom vilken vinkel den så kallade bucket ligger (märk ut på båten/rorkult). Den får inte överträdas, då motståndet hoppar upp över NACA fyrsiffer.

    1.Se till att rodret är jämt och följer vald NACA 4 profil

    2. Se till att finishen är mycket hög, vilket ger ett mycket bättre grepp + ett lägre motstånd.
    3. Eliminera klapp

    En annan ska ha tvillingar i sommar, så det ser inte ut att bli några mästerskap…lycka till ni andra!

    Andreas E

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *